När vi köpte Elof

Min hundlängtan, som till slut blev vår...

Att vara "webba", som jag är åt Lönnbackens kennel, innebär att man får ta stor del av allt som händer på kenneln. Det absolut mysigaste är när det finns valpkullar som ska fotograferas. Självklart passar man på att leka och gosa med de små sötnosarna. Ofta får man en favorit i kullen och det kan kännas riktigt hårt i hjärtat när de små busarna ska flytta till sina nya hem. Jag pussar dem hejdå flera gånger och jag brukar tänka att jag aldrig skulle klara av att ha kennel och sälja valpar. Det är inte bara bland valparna som man hittar sina favoriter, min absoluta favoritcocker är Yatzy!! Hon är urcockern för mig, underbar både mentalt och till utseendet. Jag har flera gånger sagt att jag vill ha en Yatzy-valp! I våras när Inger berättade att hon tänkte para Yatzy vid nästa löp, så visste jag att det var nu eller aldrig eftersom detta skulle bli hennes femte och sista kull. Hanen som fick äran att återigen bli pappa blev Loffe. Han är också en underbar hund som dessutom har lämnat många otroligt fina hundar efter sig. Inger har även tidigare parat Yatzy med Loffe och de hundarna har blivit kanon. 

Problemet för vår del var att tiden på året var den sämsta tänkbara, leveransklara valpar i september precis när vi har börjat jobba igen efter sommarens ledighet. Ett annat problem var att när allt det här hände ville Joakim inte ha en hund till, han tyckte att det räckte med en. Jag skulle aldrig köpa en hund om vi inte båda var överens, så istället hoppades jag att han skulle påverkas av min längtan annars fick det vara. Länge gick jag och väntade, hoppades och hoppades, men intalade mig också själv att om det inte blir någon ny hund så går livet vidare ändå. Jag vågade inte hoppas för mycket. Det tog tid och beslutet satt långt inne, men till slut hade min hundlängtan blivit vår hundlängtan.

Första mötet med Elof

Den 6 juli fick jag vara med om något helt fantastiskt! Jag var med när Elof och hans syskon kom till världen. Efter flera dagars väntan och spänning ringde Inger och sa att nu har vattnet gått och den första valpen är på väg ut. Trots att det snart var läggdags tog jag bilen och körde hem till Inger och Alf på kenneln. När jag kom dit hade den första svarta killen kommit, kanske var det Elof? Han var så fin och redan så mjuk och glansig i pälsen. Mina tidigare erfarenheter av förlossning är lika med noll så jag hade föreställt mig att det skulle vara blodigt och slemmigt och kanske rentav lite äckligt att se, men det var det absolut inte! Yatzy kämpade på och valp efter valp kom ut, bara pojkar!! Det blev två svarta och fyra röda, alla var välskapta och mådde bra. Jag och Inger satt och beskådade detta fantastiska hela natten och jag körde inte hem förräns framåt tidiga morgontimmarna.

Yatzy är en populär cocker så Inger hade redan en lista med intresserade valpköpare. Valp efter valp tingades nästan på en gång och först blev de fyra röda hanarna tingade. Vid det här laget hade vi inte bestämt oss om vi skulle ha en valp till, men om vi skulle ha det så ville vi ha en svart hane. Därför var det så passande för vår del att de svarta fortfarande var till salu. En dag när jag kom upp till kenneln för att fotografera valparna hade Inger besök av några intresserade valpköpare. De bestämde sig för en av de svarta och nu fanns det bara en svart kvar! Joakim, som började bli liiiite sugen, kände också att tiden för ett beslut låg nära. Vi insåg båda två att Inger inte kunde hålla valpen till oss om någon annan visade intresse.

Självklart hade vi många frågor hur det skulle fungera med två hundar istället för en, hur skulle Abbe reagera, hur skulle vi lösa det när vi båda jobbar med rastning och så vidare. Vi åkte till kenneln en kväll för att låta Abbe få träffa valpen och för att prata lite med Inger och få svar på våra frågor. Mötet mellan hundarna gick jättebra och Inger pratade tålmodigt med oss om olika lösningar. Vi gosade och kelade med alla valparna, men speciellt med en av de svarta som vi båda fastnade lite extra för. Det blev Joakims och Abbes första möte med Elof, jag hade ju redan träffat honom många gånger. Kvällen efter vårt besök på kenneln ropade Jocke på mig. Han sa: -Ring till Inger och säg att vi tar honom, men gör det nu snabbt innan jag ångrar mig. Jag slängde mig på luren och berättade för Inger att nu har vi bestämt oss!! Elof skulle bli vår!!
 

Lille, lille Elof träffar Abbe för första gången! Elof är 5 veckor gammal.

Elof flyttar hem

Så blev han vår, Lönnbackens Lakritspuck kallad "Elof". Den 29 augusti hämtade vi hem vår lille goding. Som vi hade längtat och sett fram emot denna dagen! Abbe var självklart med på kenneln när vi hämtade Elof och de nosade så försiktigt på varandra. Efter några dagars försiktighet från bådas sida, fann de sedan varandra våra små cockerkillar. Inom loppet av en vecka lekte de för fullt i trädgården. Vi älskar honom så våran svarta lilla Lakritspuck!

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

28.01 | 18:23
Lite om mig... har mottagit 1
16.06 | 15:51
När vi köpte Abbe har mottagit 1
25.01 | 16:39
Startsida har mottagit 1
20.07 | 10:36
När Tarzan blev sjuk har mottagit 1
Du gillar den här sidan